Där är vi nu, ca 16 mil norr om Los Angeles. Det är en genuin hamnstad eller by snarare, små gulliga hus och bryggor överallt. Fisk och skaldjursresturangerna radar upp sig utmed hamnen och mitt ute i viken finns en brygga som ockuperas av en flock sälar. Vi satt i ett uterum på resturangen vi åt middag på och kunde höra sälarnas säregna läte och rätt som det var simmade en säl förbi, dök under ytan och simmade förmodligen ut till sina kompisar igen. Det fanns även en hel del småbutiker visa riktigt turistinriktade med vykort och t-shirtar med ortens namn på och vissa helt överfyllda med prylar. Jag gillar mest de överfyllda butikerna för det är där man kan göra unika fynd. Nu skulle alla ställen stänga just när vi började gå runt, vilket kanske var tur för annars hade mitt bagage förmodligen blivit ännu tyngre och fyllt med saker som skulle vara svåra att placera när vi kommer hem. Men två gulliga sälar blev det i alla fall.

Vägen vi tog hit var riktigt häftig, den gick utmed kusten och var otroligt vacker. Det kommer komma en hel hög med bilder när vi kommer hem sen och har kunnat titta igenom alla. Jag ångrar lite att jag förlitade mig på iPhone kameran för trots att den ger riktigt fina bilder hade vissa motiv säkert gjort sig bättre om man hade haft en bättre zoom. I alla fall tänk er en ca 100 meter hög bergvägg med klarblått vatten som slår in mot klipporna nedanför ovanpå den bergväggen går en väg och på andra sidan vägen reser sig ytterligare en bergvägg minst lika hög som den nedanför. Så såg största delen av vår resväg ut idag. Det vackra var att bergväggen nedanför vägen gick nästan rakt ner så utsikten blev magnifik men på andra sidan vägen var det mer sluttande och mer grönt. Det var böljande kullar med träd och buskar och där det blev en dalgång mellan bergen svepte molnen in mellan och höljde in bergstopparna i en vit slöja. När vi hade stannat några gånger så bestämde vi att nu kör vi raka vägen till hotellet den sträckan som var kvar, men det blir ju aldrig som man tänkt sig. Den här gången på ett positivt sätt för vi kom fram till ett ställe där det var packad med människor på en utkiksplats. Vi började spana efter valar men det var alldeles för grunt så Lasse sa att det kanske är sälar. Då tittade jag ner på stranden "stora jävla djur" hävde jag ur mig för jag blev så chockad. På stranden låg det horder av jättestora sälar, elefantsälar fick vi veta att de hette. Så vi svängde in och klev ur bilen. Det första vi möttes av var små gulbruna ekorrar som kilade omkring, de hade blivit så vana vid människor att de till och med hoppade upp i knät på en tjej som matade dem med smulor. När Lasse böjde sig ner för att fota dem var de enda framme och nosade på hans hand för att se om han hade något ätbart. Elefantsälarna var enorma och högljuda men väldigt fascinerande att titta på. De var även riktigt snabba och kunde komma upp i ca 40km/h. Det fanns en guide där som man kunde ställa frågor till det var så vi fick veta vad det var för art och hur snabba de var.

Dagens vyer och upplevelser har skiljt sig helt från det vi har gjort hittills och känns som en fantastiskt avslutning på den här resan. Vi har självklart två dagar kvar men morgondagen bjuder på en sju timmars (om vi kör non-stop) bilresa genom öknen så där har vi den dagen. Fredagen innebär jobb för Lasse och jag ska väl spela bort mina växelpengar och se vad Las Vegas har att erbjuda. Vi har redan börjat fundera på att komma tillbaka och göra en riktig roadtrip genom hela USA och Morro Bay finns redan med på rutten.