Träna eller inte?

Det är egentligen inte frågan just nu, klart jag ska träna! Frågan är istället om jag ska leda gympan eller inte, jag får det om jag vill men jag börjar känna mig lite seg och trött. Det skulle vara kul att stå i mitten för det var ett tag sen samtidigt som det skulle vara väldigt bekvämt att bara vara med på kanten...ett riktigt i-lands problem

Konstig statistik

Igår läste jag på text-tv från aftonbladet att datumet 080808 var en dag som många gifte sig på, inget konstigt där. När det kom till registrerade partnerskap däremot uppstod det ett frågetecken för mig. Det var nämligen 10 män, inget konstigt där heller, och 27 kvinnor som registrerade partnerskap den dagen. Min undran var då: får man vara tre i ett partnerskap eller hur lyckades de få till ett ojämnt antal kvinnor? Självklart kunde jag med min nyfikenhet inte låta bli att undersöka saken vidare. Svaret på frågan hittade jag i DN, anledningen till det ojämna talet var att alla kvinnor inte var folkbokförda i Sverige den dagen. Det är alltså inte tillåtet att vara tre i ett partnerskap...

Ring Fonus!

Tänkte göra en uppdatering om helgen men det har egentligen inte hänt så mycket. Det har varit en skön helg bäst var söndagen!
Om någon undrar över rubriken så är det så att jag har kommit på vad som ska stå på min gravsten när jag dör, inte så att det är något jag gått och tänkt på men jag ramlade över ett citat på latin som jag tyckte kändes så passande:
Fabula acta est, plaudite! Det betyder: Skådespelet är slut, applådera!
Har ju fått höra några gånger att jag är en drama queen och att jag ofta spelar över, därför passar det så perfekt =)
Nu ska jag återgå till rättningen av vår uppsats så jag får sova någon gång...

Massage!

Längtar redan, men om bara 4 timmar ligger jag på massagebänken :) Grejen är att jag ska till naprapaten så jag vet aldrig om det blir massage eller om det blir misshandel...
Igår städade jag, ganska noga faktiskt, polerade diskbänken och knätorkade badrumsgolvet med en wettexduk för att verkligen komma åt allt damm som hade samlats i hörnen som inte gick att komma åt med dammsugare eller golvmopp. Det var riktigt fint här hemma men nu, på något sätt som jag inte förstår, ser det nästan likadant ut igen...Bara att börja plocka igen *suck*
Ikväll blir det film, vin och tjejsnack hemma hos Hanna, hon är nämligen ensam hemma =)

Mitt nya liv

Det började i måndags och har hittills gått ganska bra. Det innebär egentligen inte några stora förändringar utan mer att jag ska gå tillbaka till mitt "riktiga" liv på något sätt. Jag har varit väldigt dålig på att träna de senaste veckorna pga allt slit med C-uppsatsen men nu när den är i stort sett klar så ska jag försöka styra upp det hela igen. Jag har varit på två spinningpass den här veckan så jag har kommit igång ordentligt. För att verkligen motivera mig själv till träningen har jag även investerat i nya träningsskor både till gympan och till spinningen. Hoppas bara på att motivationen håller i sig, men bara det att jag har sovit mycket bättre de senaste nätterna gör ju att jag blir peppad. Då ser jag verkligen ett konkret resultat direkt. Sen är det ju bra för min diagnos att motionera och röra på sig så kroppen håller sig i trim. Man ska ju äta nyttigt också så jag har börjat med frukt, alla försöker övertala mig att börja äta sallad men jag är envis som en get (eller ska jag säga stenbock) så det kommer inte hända förren jag själv väljer det. Nyttighet i all ära men om man tvingar sig till att äta eller göra något som man inte tycker om så kommer det bara sluta med att man struntar i alltihop.
Jag har också börjat införliva lite vardagsmotion i mitt liv så jag cyklar och går lite här och var nu istället för att ta bussen, det känns riktigt bra! Jag tycker det är kul att cykla, mindre kul är det att cykla när sadeln är lika hård som en träplanka och man inte har några växlar att ta hjälp av men man kan ju inte få allt ;)

Känner att jag är ganska ofokuserad just nu så det här inlägget kanske blev lite flummig men det blev åtminstone något!


Efter sol kommer regn...

Man brukar ju säga tvärtom men idag är rubriken den trista sanningen. Igår var det strålande höstsol hela dagen, helt underbart! Det blåste lite men det passade bra för jag och min favorit var ute med hans segelbåt, eller halva båten är hans iaf :) På tal om min favorit...idag tänkte jag komma med det stora avslöjandet om hans namn som hittills har dolts med olika pseudonymer, han heter iaf Lasse så behöver ingen fundera mer på det ;) Vi var som sagt ute på en segeltur, ni anar inte hur nervös jag var innan för att jag skulle göra något fel och paja hela båten haha. Jag tror jag lyckades dölja min oro ganska bra även om första paniken kom redan när jag skulle kliva ombord första gången. Jag är ju inte känd för min smidighet utan mer för min klantighet men jag kom ombord och jag lyckades till och med styra båten helt själv :)
Jag fick visserligen anvisningar om åt vilket håll jag skulle styra men jag gjorde det helt själv, för det fick jag en mental klapp på axeln av mig själv. Vi seglade ut till Drottningholm där vi lade till i en vik och åt lunch, härlig utsikt och härligt sällskap, det kunde inte varit bättre. Som betalning för åkturen fick jag hjälpa till att tömma båten inför upptagningen, något jag visserligen anmälde mig till frivilligt för att inte åka hem och förvandlas till en soffpotatis igen. Vi hade ett riktigt bra teamwork och fast det var riktigt nära kanten några gånger så lyckades jag träffa bryggan med allt jag kastade i land, hörde jag en spontan applåd där? Lagom tills nästan allting från båten låg på land kom hans bror för att hjälpa till vilket gjorde att Lasse tyckte att vi borde åka ut en sväng till med båten så när allt var intryckt i bilen klev vi ombord igen. Vi hade ett practical joke på gång (jag tar inte åt mig äran att ha hittat på det jag hängde bara på) men det förstördes i sista sekunden...Det blev verkligen en heldag igår, en riktigt skön och rolig heldag! Så om solen inte kommer tillbaka mer i höst så är det gårdagen jag kommer tänka på när jag drömmer mig tillbaka till den sista soldagen.


Full fart mot helgen!

Äntligen är det helg igen! Känner mig verkligen inte som en 20-åring idag kan jag säga. Redan klockan fem klädde jag av mig och tog på mig pyjamas, sen har jag legat framför tv:n och käkat cashewnötter under en filt. Inte speciellt ungdomligt men otroligt skönt. Lördagskvällen kommer nog bli ganska lik den här om jag själv får välja för den här helgen ska vara en riktig vilohelg utan måsten och planer. Pratade med min mamma nyss, hon har spenderat dagen på sjukhuset men som tur var så hittade de inget allvarligt så hon är hemma igen.
Jag var på introkurs idag för ett nytt jobb, jag har nämligen fått för mig att jag ska bli lärarvikarie hur nu det ska gå... Trodde nog att jag var bättre lämpad än vad jag kanske är för jag blev nästan lite avskräckt av introduktionen. Jag tar tillbaka allt jag någonsin har sagt om lärarhögskolan för man måste tydligen vara så speciell och så pedagogisk att man kan nog inte bli det utan att läsa sönder det sunda förnuftet. Känns bra att jag är anti redan innan jag börjar, haha. Men jag ska väl inte uttala mig för det finns säkert många lärarstudenter som undrar varför sjuksköterskor måste ha universitetsutbildning och anfall är ju bästa försvar så det kanske är därför jag har ett så stort behov att förenkla andras utbildning. Jag fick iaf en ordentlig tankeställare om jag inte ska hålla mig inom den ideella idrottssektorn och fortsätta med "kom under hökens vingar" och "skeppsbrott". Får väl se hur jag känner efter nästa introduktionsdel... 


Trååk...

Håller på att defragmentera datorn så den är jätteseg, det är ingenting på tv och jag vill inte "slösa" bort mitt Grey´s när kvällen fortfarande är ung. Men klockan går så långsamt nu hela dagen har den sprungit fram men nu verkar visaren ha fastnat...
Jag lyckades få tiden att gå extra fort idag också genom att tänka lite galet. Fick för mig att pappa fyller år snart, blev lite panik för att jag inte hade tänkt alls på någon present. Sen kom jag på att det är ju bara oktober och han fyller år i november, det var en riktigt djup suck av lättnad jag drog där...Men det är en hel del födelsedagar i släkten nu på hösten flera stycken varje månad. Tur att jag fortfarande kan räknas in i familjen när det gäller presenterna så jag inte behöver hitta på någon egen. Inte det att jag är snål men jag har så dålig fantasi, jag vill alltid ge den ultimata presenten eller julklappen. Det gör att jag letar och letar hur länge som helst och funderar in i det sista sen slutar det ändå nästan alltid med ett presentkort någonstans. Jag vet inte hur många olika min kära lillasyster har fått tillräckligt många för att hon i somras skulle påpeka att mina paket alltid var små, platta och fyrkantiga, haha! Men i år har jag den perfekta lösningen för mig som är ett stort fan av presentkort, de är faktiskt väldigt praktiska. Jag har insett att man kan ge bort den ultimata presenten eller julklappen och ändå inte behöva tänka längre än ett presentkort. Det är bara att kolla här för som sidan säger det är säkert ett minne för livet och jag behöver inte ens gå ut genom dörren. Kan det bli bättre så i framtiden kan släkt och vänner förvänta sig små, platta och fyrkantiga paket vid alla högtidsdagar...win-win situation skulle jag vilja kalla det =)

Handledarmöte

Idag har vi haft vårt andra officiella handledarmöte, Hanna och jag hade ju ett privat förra veckan men det räknas inte. Vi var helt beredda på att få vårt arbete totalsågat igen och jag tänkte nästan ta med näsdukar ifall besvikelsens tårar skulle komma. Men för en gångs skull hade vi fel, hon tyckte att vi hade kommit in på rätt spår med vår uppsats nu och att resultatet verkade mycket mer sammanhängande. YES!!! Vad skulle vi göra mer än att le? Självklart var det vissa grejer vi skulle ändra och komplettera men vi satt ändå där och flinade som två fån men vi var så glada att vi inte behövde börja om från början igen. Jag tror även att gruppen var glada för vår skull för de har ju till viss del också märkt hur vi slitit med arbetet. Tredje gången gillt sägs det ju och även om det var jobbigt att det skulle bli så med vår uppsats så känns det otroligt skönt att det äntligen börjar ljusna.
Det skulle egentligen räckt för att liva upp hela min vecka men jag är inne i en period av flyt. Min favorit kom hit igår så vi bakade pizza. Meningen var att jag skulle handla innan vilket jag iofs gjorde men det tog så lång tid för mig att ta mig i kragen och komma iväg att han kom före mig hem sen. Jag tror inte det finns något bättre än att känna hans hand på ryggen och höra hans andetag när jag somnar. För första gången på två veckor sov jag helt utan drömmar och utan att vakna med panik över att jag inte vet var jag är. Jag har känt mig så utvilad hela dagen att jag har svårt att tro att jag kommer kunna sova ikväll. Dessutom har jag spelat in Grey´s anatomy från igår så jag kan titta på det ikväll och imorgon är det fredag! Nästan så man blir rädd att det ska hända något för jag är inte van vid att det känns såhär bra, men jag klagar inte!

Ny design

Blev lite sugen på att styla om bloggen nu när det är höst. Så från min somriga bakgrund till en mer passande höstlövsbild =) Skulle egentligen vilja ändra min header också men med tanke hur osams jag och datorn blev sist jag skulle skapa en bild i photoshop så låter jag det vara till helgen när jag kan sitta hela dagen och pula med det...måste komma på en bra bild tills dess också.

Skärpning!

Nu ska det förhoppningsvis bli lite skärpning här på bloggen. Grejen är ju den att jag inte gör något roligt om dagarna nu för tiden, bara skriver och skriver...Det är knappt att jag törs skriva det men nu känns det som att skrivandet närmar sig ett slut. Jag håller bara tummarna för att vår handledare inte sågar allting ännu en gång så vi får börja om igen. Då ger jag upp, åker hem, kryper ner under täcket och vägrar komma fram före måndag...
Igår var det åtminstone säsongspremiär av Desperate Housewives, en äkta tjejserie som man kunde gotta sig i på kvällen när man var trött. Jag bryr mig inte vad andra tycker om tv-serier för jag ser det som något man kan se fram emot i vardagen. En timme som man kan leva sig in i en påhittad värld som man egentligen inte behöver bry sig om. Ikväll är det dags för Dr. McDreamy att göra entré i tv-rutan igen får se om jag tittar på det eller bandar det till imorgon. Det beror på om min favorit kommer hit och bakar pizza med mig eller inte. En vecka sen vi sågs sist, på ett sätt känns det som att det var evigheter sen samtidigt som det känns som att det var bara någon dag sedan. Jag får nästan panik på att tiden går så fort just nu, det är ju redan oktober! Jag borde nog försöka njuta av varje dag och verkligen ta vara på tiden men det är så lätt att leva i framtiden och planera. Ikväll ska jag ta vara på tiden så sällskap eller inte så tänker jag tända ljus och mysa.

RSS 2.0